Juristen Carola svarar

Juristen Carola svarar

FRÅGESPALT - Många har funderingar kring familjejuridik. Som en förmån för dig i Klubb Hypotekspension startar vi nu spalten ”Juristen Svarar”. Carola Erixon Gyllenmyr på Familjens Jurist ger kloka svar på kundernas frågor.

”Carola Erixon Gyllenmyr, jurist hos Familjens jurist, med mångårig erfarenhet av familjerättsliga frågeställningar, svarar på läsarnas frågor. I detta första nummer har hon valt ut två mycket vanligt förekommande situationer med förslag till lösning. Till nästa nummer har du möjlighet att skicka in just din fråga. Publicerade frågor kan skrivas under signatur om det önskas. Maila din fråga till klubb@hypotekspension.se . Beroende på mängden frågor som inkommer, kan det vara så att tiden inte räcker till att besvara samtliga inkommande frågor, men i största möjliga utsträckning försöker hon ge svar.”

Kundfråga: 
Jag och min sambo har inga barn. Vi har bott tillsammans i tio år och äger vårt hus tillsammans med hälften var. Vi står också lika på lånen. Ärver jag honom om han går bort före mig?
/Ingrid, Uppsala

Juristen svarar:
Sambor ärver inte varandra, oavsett hur länge ni varit sambor. Arvet efter din sambo fördelas enligt den sk legala arvsordningen, som när det inte finns barn (sk bröstarvingar) är den avlidnes 1. föräldrar, 2. syskon, 3. syskonbarn. Genom att upprätta ett testamente er emellan kan ni, eftersom ni inte har några egna barn, uppnå samma resultat som om ni vore gifta. Ni kan genom testamente också bestämma vad som ska ske med er gemensamma egendom den dagen ni båda två har gått ur tiden. Även om ni har ett testamente er emellan, ska de som skulle ärvt om inte testamentet funnits, godkänna detta efter dödsfallet. Vanligtvis sköter den som hjälper till med bouppteckningen också delgivning av testamente.

Kundfråga:
Jag har tre barn och en av dem har haft det lite svårare än de andra. Jag har därför beslutat mig för att stötta detta barn ekonomiskt för ett bostadsköp. Det handlar om ett ganska stort belopp. Vad ska jag tänka på?
/Bengt, Mölndal

Juristen svarar:
Vid en gåva till en bröstarvinge är huvudregeln att gåvan är att se som förskott på arv. Det betyder att den dag du avlider, och barnen ska fördela arv efter dig, räknas den överlåtna summan av för det barnet som har mottagit gåvan. Min rekommendation är att skriva så noga som möjligt i ett testamente kring hur du tänkt dig med fördelningen mellan barnen. Alla bröstarvingar har rätt till det som kallas laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är i ditt fall 1/3 av boet (eftersom du har 3 barn). Om du önskar finns lagligt utrymme för att fördela ditt arv så att barnen får endast varsin 1/6, och de resterande 3/6 (hälften alltså), får du bestämma fritt över och kan bestämma att ett av barnen ska få denna summa, eller kanske barnbarn, eller något välgörande ändamål. Det finns också möjlighet att i testamentet kompensera de andra barnen för den gåva ditt tredje barn redan fått.

En vanlig missuppfattning är att de andra barnen har ett anspråk nu med detsamma, men så är det alltså inte. Dessvärre uppstår ibland syskonkonflikter just pga den här typen av gåvor. För att undvika detta kan det vara bra att förklara att du har tänkt igenom allt så att det ska bli rättvist i slutändan (om det är så du tänker). En annan viktig sak att tänka på är att du ger gåvan med ett skriftligt gåvobrev. I gåvobrevet kan du nämligen ställa upp villkor, t ex att det ska vara mottagarens enskilda egendom. Ett sådant villkor skyddar ditt barn ekonomiskt för det fall att barnet ställs inför en separation eller skilsmässa.

Skicka in dina egna frågor så kan Carola Erixon Gyllenmyr besvara dem i kommande nummer av Klubb Hypotekspension. Skicka dem till: klubb@hypotekspension.se