”Jag vill aldrig sluta vara nyfiken”

Han tror på att hålla igång både hjärna och hjärta för att hålla sig ung.
Christer Hansson, 77, startar varje dag med korsord, med nya kärleken Ingalill. Med hjälp av speciallånet Hypotekspension har han dessutom renoverat huset, och kan unna sig guldkant i vardagen.

Han trivs bra i sitt hus i stadsdelen Tuve i Göteborg. Här växte barnen upp med så nära till skolan att de kunde gå hemifrån när de hörde första inringningen. När Christer Hansson tänker tillbaka på den tiden ser han den som en Sörgårdsidyll. Familjen stortrivdes, och han trivs än idag, med det liv han lever nu.

Det har gått fyra år sedan hustrun Maud gick bort. Men kärleken är förunderlig och kan slå till igen när man minst anar det. I Christers fall hände det med Ingalill Karlsson, 70, som han nu är förlovad med. Och förälskelsen känns precis som förr.

– Man får fortfarande det där pirret som man hade som tonåring. Det skapar en massa endorfiner som man mår bra av. Jag tror att det håller en ung, säger Christer på sin klingande skånska.

Född och uppvuxen i Kristianstad flyttade han som 20-åring till Göteborg för att studera på universitetet. Sedan dess har det här varit hans stad.
Här tog han sin magisterexamen i språk, och började undervisa vuxna i affärskommunikation, engelska och tyska. Men vetgirig som han är har han alltid sökt sig in på nya områden som intresserat honom. Därför var han tidigt in i it-branschen, lärde sig programmering, och blev senare egenföretagare inom ledarskaps- och organisationsutveckling.
När han gick i pension var det inte utan viss vånda. Skulle det bli tråkigt?

– Det känns betydligt bättre än jag trodde! Jag trivs med att slippa stressa. För mig är det viktigt med relationer. Både till barn, barnbarn och till Ingalill. Jag vill njuta av livet och resa. Men i grunden behövs förstås en ekonomisk säkerhet.

Kärleken till Italien

När han drömmer sig vidare till andra platser är det ofta Italien som dyker upp. Dit ska han och Ingalill åka ihop så fort de får möjlighet.

– Jag gillar den öppna atmosfären. Man tar inte så allvarligt på livet och älskar att diskutera saker. Det passar mig perfekt, säger Christer.
Och så är det maten förstås. I ett mat- och vinland som Italien trivs han ypperligt, eftersom just de två sakerna också är stora intressen. Att äta en god middag med vänner förhöjer livskvaliteten.

– Det sociala är viktigt. Jag gillar att ha gäster och laga mat. Får jag välja blir det gärna hummer. Eller oxfilé med kantareller, eller hälleflundra …
Det går inte att ta miste på att kärleken till mat är stor. Kanske lika stor som den till språken. Som språkvetare i grunden har han alltid haft en särskild känsla för orden, och melodierna, och förutom svenska talar han engelska, tyska, franska, italienska och danska.

– Jag älskar språk! Det är en kulturbärare. Därför ska inte invandrare tappa sitt språk heller. Det finns 6 000 språk i världen, men ett om dagen dör ut. Det är sorgligt, för i språket ligger mycket identitet, säger Christer.

Även boendet är en del av identiteten, konstaterar han. Efter många år är huset han bor i nästan en del av honom. Här vill han bo kvar. Men när han för några år sedan insåg att renoveringsbehovet var stort undrade han hur han skulle ha råd.

Renovering och guldkant

– Huset betyder väldigt mycket för mig. Det sitter många minnen i väggarna. Sen är det ju ett billigt boende. Skulle jag flytta till en tvåa här i Göteborg skulle det kosta 12 000 kronor i insats och 10 000 i månaden i avgift, säger han och slår ut med händerna. Men med gistna fönster och en fasad som behövde rustas, började han fundera på hur han skulle klara ekonomin. Huset hade redan fått ett nytt kök, som grävt djupa spår i plånboken.

– Då såg jag tv-reklam för Svensk Hypotekspension. Och på den vägen är det. Jag kunde renovera huset så att värdet bibehålls eller höjs. Dessutom kunde jag göra mig av med ett lån som låg kvar i ett gammalt bolag, säger Christer Hansson.

Eftersom han slipper amortering på lånet unnar han sig dessutom lite guldkant på tillvaron, i form av restaurangbesök och att köpa ovanliga viner från Tyskland. Det är i det vardagliga som lyckan ligger, menar han. I att lösa korsord med Ingalill, diskutera livet i stort, och aldrig sluta lära sig.

– Jag har alltid varit intresserad av att ta reda på saker och ting. Och så är det fortfarande. När jag slutar vara nyfiken då har jag blivit gammal på riktigt. Och det vill jag inte bli, säger han och skrattar.