"Jag känner verkligen att jag vill ta vara på pensionärslivet. Att få ägna varje dag åt det jag verkligen gillar"

Släktforskning, familjen och cykling. Ja, det är det som Tommy Prim i huvudsak viger sina dagar åt idag. Det sistnämnda är kanske inte så förvånande med tanke på att mannen i fråga är en av landets bästa cyklister genom tiderna. Trots att han nu lever ett “lugnt pensionärsliv” blir det rundor en fyra-fem gånger i veckan. Och när vi talar “en runda” i bemärkelsen Prim innebär det en ofta sju till tio mil åt gången.
– Ibland kör jag själv, ibland tillsammans med andra. Vi är några gamla klubbkamrater som regelbundet cyklar ihop. Idag ska jag möta upp Bengt Hesslow och Olle Ljungberg. Vi tog SM-guld ihop 1972, säger Tommy Prim.

Sedan drygt 50 år bor den före detta elitcyklisten i Varberg. Det var också i den vevan som han flyttade till staden från intilliggande Falkenberg som cykelkarriären tog fart på allvar. Efter en uppväxt där han i princip sysslade med alla sporter som fanns tillgängliga - fotboll, handboll, löpning, skidor osv - kom tillvaron slutligen att enkom kretsa kring cykling. Ovannämnda SM-guld utökades under 1970-talet till flera tills Tommy Prim år 1980 värvades till det italienska Bianchistallet.
Under fyra år bodde han och hustrun Elvor i Bergamo i den nordliga regionen Lombardiet. Här inledde han en framgångsrik internationell cyklistkarriär och deltog under 1980-talet i några av världens mest prestigefyllda etapplopp. Att Tommy Prim tog hem segrar i bland annat Tirreno-Adriatico och Romandiet runt samt två andraplatser i Giro d'Italia år 1981 och 1982 tackar han sin höga återhämtningsförmåga för.
– Tävlar man i etapplopp kan man hålla i gång i 21 dagar i sträck med någon vilodag. Sedan en viloperiod på ett par dagar innan det är dags för nästa lopp. Att min kropp har orkat så mycket är nog en blandning av bra arvsanlag och faktumet att jag tränat mycket och varierat sedan barnsben. Vilket också har lönat sig på äldre dagar. Jag mår oförskämt bra idag.

Minnena från cykelkarriären är många - inte minst loppet Paris-Bryssel år 1983 då han blev den förste skandinav att vinna en klassiker. Prim minns även hur annorlunda livsstilen som elitidrottare var på den tiden. Bland annat när det kom till kosthållning.
– Under min tid fanns inga energibars eller sportdrycker. Man åt normal kost, som en tallrik pasta. Under loppet hade man med sig en vattenflaska och kanske något snacks. Kunde man trycka ner en paninibulle med honung eller marmelad i byxorna fick man vara nöjd. Idag ska allt mätas vetenskapligt - antalet kalorier, watt som produceras etc. Så kan man ju heller inte jämföra prestationerna från en epok till en annan. Varje tid har sina förutsättningar.

Efter det att Tommy Prim avrundade sin cyklistkarriär i mitten av 1980-talet har han verkat inom en rad yrken. Däribland hos en cykelgrossist, på lager och på ett laxrökeri. Arbetslivet, säger han, hade han rent orkesmässigt kunnat vara kvar i även idag - men så har livet sina “olika delar”.
– Jag känner verkligen att jag vill ta vara på pensionärslivet. Att få ägna varje dag åt det jag verkligen gillar. Som lugnare cykling och åt min fru och mina barn och barnbarn.
Och släktforskningen, hur var det nu med den?
– Mitt efternamn är rätt ovanligt och jag blev nyfiken och började släktforska för några år sedan. Nu ägnar jag en hel del tid åt att bokföra gamla släktingar i mitt led där Salomon Prim är ursprunget till vårt namn som härstammar från mitten av 1860-talet. Det är uppenbart hur svårt och fattigt livet var för många. Där är man tacksam över att man lever idag.

Fakta
Ålder: 69 år.
Bor: Varberg
Familj: Hustrun Elvor och tre barn och ett barnbarn.
Gör: Före detta elitcyklist, bland annat professionell i det italienska Bianchistallet år 1980-1986. Har vunnit en rad priser, däribland flera SM-guld och guld i Tirreno-Adriatico och Romandiet runt.


Text: Sofia Edgren